Mitt skrivande har ibland fört in mig på djupt vatten, utan att jag riktigt behärskar simkonstens alla regler. Bowling behärskar jag inte alls. Men när de ringde från Norrländska socialdemokraten och undrade om jag inte kunde skriva en artikel om DM-finalen i bowling som hölls uppe på sporthallen, så tänkte jag dumt nog: "Varför inte?".
Detta var 1999 eller 2000, tror jag. sagt och gjort, jag åkte dit, beväpnad med Canon Eos 300, bläckpenna och ett skrivblock. Ganska snart insåg jag dock att jag inte förstod någonting. Nervositeten började långsamt stiga. Jag begrep vem som vann och att de rullade klot längs med en träbana mot några käglor, och att käglorna skulle omkull, men mer än så... Nja.
Jag fotade segraren och tvåan, pratade lite kort med dem och försökte senare på kvällen få ihop en text över finalen. Det gick... långsamt. Min deadlline närmade sig. Jag begrep ingenting, kunde inga facktermer och visste inte hur sjutton jag skulle få ihop 800 tecken om detta.
Till slut hade jag en nog lång text fylld av svammel. Jag mailade iväg den till tidningen. Dagen efter hittade jag en hårt redigerad text där den stackars redaktören förmodligen försökt göra det bästa av min pannkaka. Det gick väl så där, jag hade inte gett honom de bästa förutsättningarna.
Behöver jag nämna att jag aldrig mer fick skriva om sport?
Detta var 1999 eller 2000, tror jag. sagt och gjort, jag åkte dit, beväpnad med Canon Eos 300, bläckpenna och ett skrivblock. Ganska snart insåg jag dock att jag inte förstod någonting. Nervositeten började långsamt stiga. Jag begrep vem som vann och att de rullade klot längs med en träbana mot några käglor, och att käglorna skulle omkull, men mer än så... Nja.
Jag fotade segraren och tvåan, pratade lite kort med dem och försökte senare på kvällen få ihop en text över finalen. Det gick... långsamt. Min deadlline närmade sig. Jag begrep ingenting, kunde inga facktermer och visste inte hur sjutton jag skulle få ihop 800 tecken om detta.
Till slut hade jag en nog lång text fylld av svammel. Jag mailade iväg den till tidningen. Dagen efter hittade jag en hårt redigerad text där den stackars redaktören förmodligen försökt göra det bästa av min pannkaka. Det gick väl så där, jag hade inte gett honom de bästa förutsättningarna.
Behöver jag nämna att jag aldrig mer fick skriva om sport?
:D Det err stabiltt! Du skulle ha googlat eller vad man nu gjorde på den tiden ;)
SvaraRadera