En skugga av mitt forna jag

Skräphögen har talat!

Jag fick ett mail en dag. Pappa hade hittat en björnriven myrstack och genast såg han likheterna med Fragglarnas allvetande Skräphögen.

Carcassonne - det blir inte bättre än så här

Det var 2001. Jag befann mig på Tradition i Göteborg och spontanköpte ett exemplar av Klaus-Jürgen Wredes spel Carcassonne. Jag hade aldrig hört talas om det innan, men tyckte det såg lite småtrevligt ut. Föga anade jag vilket beroende jag skulle hamna i ...

Till att börja med: Carcassonne är beroendeframkallande. Det är inte bara kul, det är fantastiskt. Det är snabbspelat, förhållandevis enkelt - ja, snudd på genialt. Spelet är ett så kallat brickläggarspel, dvs du drar varje omgång en bricka som du tillfogar spelplanen på ett för dig så fördelaktigt sätt som möjligt. Det man bygger är städer, vägar och stora fält. Dessa kan sedan ge dig en del poäng. Poäng får du för en stad eller en väg genom att ha fler markörer i den än din motspelare. Dessa poäng delas ut så snart staden eller vägen är färdigbyggd. Du får du återta dessa markörer till din hand. Poäng för ett fält får du, precis som för städer/vägar, om du har fler markörer på fältet än din motspelare. Poängen för detta får du dock först när spelets sista bricka är lagd, vilket gör att dessa markörer blir bundna för resten av spelet.

Det finns ett stort slumpmoment inbyggt i spelmekaniken, i och med att du aldrig vet vilken bricka du får på hand. Men det går att planera ändå och det är alltid du som väljer var du placerar brickan någonstans. Alla brickor passar dock inte på alla ställen - så till viss mån är man väl styrd men också detta går att ta med i beräkningarna.

Att brickorna sedan är hyfsat snygga gör ju inte saken sämre. Reglerna är inte heller särskilt krångliga och går fort att läsa igenom.

Spelet är avsett för 8 år och uppåt, och är som roligast på två spelare, men det går att spela på upp till fem. Spelet är dessutom inte speciellt dyrt, det går att hitta för omkring 220 kr på en del spelbutiker.

Jag, som varit helsåld sedan 2001, kan inte annat än varmt rekommendera det.

Betyg: 5/5.


***

Det finns också en mängd utbyggnader till spelet. Dessa innehåller fler brickor, ibland fler markörer och lite mer regler. De tveklöst mest intressanta expansionerna är Inns & Catedrals (4/5) samt Traders & Builders (5/5).

Till Norrland

Jag längtar tillbaka till Norrland,

till myrmarker och till fjäll.

Där forsarna brusande skumma

och dagen aldrig bli kväll.

Där en sommarnatt somnar i dimma,

över ängar där jag brukat gå

då daggen har frusit för frosten

och vintermön tassar på tå.

Jag längtar tillbaka till Norrland,

dess vildsinta storslagenhet

av mil efter mil, många timmar

med sjudande stor ödslighet.

Demoner

Lyssnade en del på min systers gamla demo. Det är riktigt bra, även om det märks att hon utvecklats en hel del. Det finns att köpa här. Där kan ni också köpa Where angels grow. En ännu bättre platta!

Hon följde sin farfar

...då vi grillade i skogen bakom huset.

Min pappa

Det var länge sedan jag hörde av min pappa. Han verkar ha gått helt under jorden.

In the Bleak Midwinter

Jag såg Bakom kulisserna, eller In the Bleak Midwinter som den heter i original, första gången på mitten av nittiotalet. Från början var jag lite tveksam, jag hade inte varit särskilt förtjust i Kenneth Branaghs version av Frankenstein, den hade känts lite lam. Men okej. Jag bänkade mig, och ... min första tanke då den satte igång var: Det här var en sån där film som skulle vinna poäng på att vara svartvit och därför lite extra konstnärlig. Men det dröjde inte längre än till öppningsscenen så var jag fast.

In the Bleak Midwinter handlar om en löst sammansatt grupp skådespelare som alla har sina lite mer bisarra sidor. De dras samman av entusiasten Joe Harper, arbetslös och lite smått desperat skådespelare som fått den lysande idén att sätta upp Hamlet i en liten by på julafton. Naturligtvis blir det gott om dråpliga situationer och träffsäker komik. Det är brittisk humor på hög nivå. Dialogen är vass, manuskriptet går inte av för hackor, och skådespelarna gör lysande insatser.

Den enda egentliga nackdelen med In the Bleak Midwinter, är att det är omöjligt att få tag i den på dvd, för det är en film som jag verkligen måste ha i min filmsamling.

Länk till klipp från In the Bleak Midwinter.

Betyg: 4,5/5.

Länk till klipp från den förra filmen jag skrev om, Closetland.

Smallworld - ett hejdundrande kul spel

Jag älskar att spela brädspel, och visst fungerar gamla godingar som Monopol, Bondespelet och Finans, men sanningen att säga - spel som Monopol tenderar att bli lite tjatiga. Spelmekaniken är inte vad man kan önska sig.

Mycket vatten under broarna vad gäller spelutvecklingen sedan dess dock. Spelet Smallworld är ett utmärkt exempel på det. Med en mindre portion tur än i tärningsbaserade Monopol, så har du här ett större element som involverar planering för kommande drag. Dessutom blir ingen spelomgång den andra lik, på grund av systemet med att koppla olika spelvarelser till olika egenskaper.

I lådan får du allt du behöver för att kunna spela, men vill du bygga ut spelet med fler varelser och egenskaper så finns det att köpa ett antal expansioner. Grundspelet innehåller olika spelplaner, anpassade för 2, 3, 4 och 5 spelare. Sedan finns ett antal olika fantasyinspirerade varelser, däribland alver, dvärgar och troll, som alla har olika grundförutsättningar. Därtill kommer olika egenskaper som kopplas till de olika varelserna. Egenskaperna kan ge olika form av bonusar då det gäller att erövra områden från andra spelare. För det är vad spelt går ut på; erövra och håll så mycket land som möjligt för att tjäna poäng. Efter tio rundor är spelet slut och man räknar poängen. Under denna tid har man som spelare förmodligen hunnit byta varelser ett flertal gånger, då de efterhand tunnas ut i leden.

Slumpmomenten som finns kommer in på två ställen, där det ena ändå ger en viss form av planering och det andra inte spelar en helt avgörande roll. Det ena tillfället är då man drar varelse. Det ligger förvisso alltid framme fem olika varelser på bordet (med tillhörande egenskap), och som spelare kan du välja vilken du vill av dessa (det kostar dock att välja en varelse som inte ligger först i kön), och även om du inte kan välja vilka varelser som läggs fram så kan du ändå planera vilken varelse du vill köpa och försöka beräkna vilken din/dina motspelare vill lägga vantarna på. Det andra slumpmomentet kommer in vid erövringen av ett område, vanligtvis det sista du försöker ta innevarande omgång. Du har då möjligheten att en gång per runda försöka ta ett område som du egentligen inte har nog med figurer för att erövra, men genom tärningens hjälp har du chans att knycka det undan din motspelare i alla fall.

Smallworld är ett snyggt och spännande spel, som också bjuder på en del skratt mellan varven. Det är lämpligt från 8 år och uppåt och alla spelare måste inte tvunget behärska engelska i skrift för att kunna spela då det inte finns några kort eller annat som är dolda för de andra spelarna. Det tar ungefär en till en och en halvtimme att spela och lämpar sig väl för de allra flesta.

Betyg: 4 av 5.

På väg mot fiskestället

... följde jag ofta pappas ryggtavla. Som synes saknas den på bilden.

En vän som gått till de sälla jaktmarkerna

... men han stannade längre än sin husse.