Vid Vuomajokis forsar,
står en stuga mörk och kall.
Nedan Narkaustuntuuris skravel,
råder tystnad hel och all.
Vid Saarikuurkios vatten,
där lägereldar en gång brann
och vid Linaälvens stränder,
gråter himlen snö så grann.
Nu när jag tänker på de gånger,
då vi vila våra ben
ja, jag minns Sir Douglas sånger,
och lägereldars varma sken;
och lägereldars varma sken.
Vid Maunovaaras älgtorn,
över sten och över stock.
Vid Narkausvinsas granar,
med gevär och hagelbock.
Över Halinkojärvis tuvor,
då hjortron lyste rött.
Men nu är det nåt som fattas,
till hö ska bli ditt kött.
Nu när jag tänker på de gånger,
då vi vila våra ben
ja, jag minns Creedence sånger
och lägereldars varma sken;
och lägereldars varma sken.
****
...tack för allt.
Jag ser allting framför mig och blir rörd till tårar.
SvaraRaderaTack Daniel för att du skickade mig detta!
Min personliga hjortronplockare finns inte mer.
Jag - faster Irma, kramar om dig.
Inte min heller. Farsan trodde inte jag skulle hitta till våra hjortronställen den dan han var borta. Men tji får han, gubben, jag vet precis vart jag ska gå... ;-)
SvaraRadera