"Vem har du tagit livet av nu då?"

Ja, det var vad farsan undrade då jag i våras skickade honom ett obetitlat fantasymanuskript, det första från min penna på mycket länge. Hjortronplockning hade en stor roll i berättelsen, och naturligtvis var det mycket farsan kände igen från de hjortronturer vi gjorde tillsammans. "Jag var tvungen att bläddra till slutet för att se hur det skulle gå", mailade farsan dagen därpå. Mycket riktigt hade någon dött, men väldigt tidigt i historien. Farsan såg likheterna med honom själv och romanfiguren, en erfaren skogsmänniska som helst var ute i skogen, och sa med glimten i ögat: "Jaså, du önskar livet ur mig?"

Romankaraktären dog av en hjärtinfarkt. Precis som farsan i december förra året.

Det var några mindre detaljer som farsan också skakade på huvudet åt vad gällde förfarandet i vissa situationer. "En stadsbo märker nog inget, men kan man lite om skogen kommer man att haka upp sig på det", förklarade han. Jag visste precis vad han menade. Inga stora grejer, utan mindre detaljer som jag varit för lat för att lösa, eftersom jag inte trodde någon skulle märka dem. Jag åtgärdade dem dock efter farsans kritik.

Farsan sade också att han med spänning skulle följa de framtida äventyren som karaktärerna i boken skulle råka ut för. Det har kommit annat skrivande i mellan, men snart är det dags igen. Dock tyvärr utan farsans kommentarer om stadsbor...