torsdag 21 januari 2010

"Bäcken brusar muntert i sin fåra."

"Bäcken brusar muntert i sin fåra." Det var de första skönlitterära ord jag läste som var författade av min far, inledningen till vårt gemensamma fantasyepos. Det var pappa som kommit med idén:
- Jag börjar ha läst så mycket fantasy, så jag tänkte: hur svårt han det vara? Och du har ju redan en värld som vi kan utgå ifrån. Ska vi skriva en roman ihop?
Och på den vägen var det. De senaste åren hände inte så mycket mer än att vi pratade om vårt projekt då och då. Och det tycktes alltid komma saker i vägen. Men vi hade inte gett upp.
Nu sitter jag här och bläddrar igenom min fars alla anteckningar, händelsescheman, årtal, mer eller mindre färdigskrivna kapitel och de båda versionerna (som kanhända var tänkta att sammanfogas). Och det är imponerande hur mycket han hann knacka ned, med tanke på att han satt med läsglasögonen på nästippen, sneglade ned på tangentbordet och siktade noga med pekfingrarna en bokstav i taget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar