Jag hann i regel nästa inte innanför dörren. Och så stod han där. Min yngsta bror. Fyra, fem år gammal. Jag var trött efter skoldagen, och trött för att jag satt på mitt rum och skrev fantasyberättelser till sent på nätterna. Han följde med mig upp på mitt rum. Ibland byggde vi Lego. Ibland lyssnade vi på musik. Ofta läste jag något för honom. Vi lade oss sida vid sida i soffan, och så började vi där vi slutat förra gången. Oftast var det någon Star Wars-serie, och nästan lika ofta fick han stöta mig sidan för att jag skulle fortsätta då jag somnade till. Vi läste aldrig klart Tales of the Jedi. Jag tror vi hade ett nummer kvar. Nu är han alldeles för stor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar