Erfarenheter från barnomsorgen del II: Utifrån

Som förälder fick jag nya insikter i barnbomsorgen. Då på annan ort. Min dotters första förskola var intressant på många sätt. Från början var hon där tre timmar per dag (jag var arbetslös då). En av personalen klagade då ganska ofta på oss eftersom denne inte tyckte att vår dotter fick någon kontinuitet. Efter någon månad hittade jag arbete. Plötsligt fick vi klagomål från samma person över att vi hade vår dotter för länge på förskolan. Jag arbetade i butik, började tio på förmiddagen och slutade arton på eftermiddagen. Hon klagade också över att vår dotter spillde sitt glas då hon åt mat (hon hade nästan aldrig druckit med pipmugg hemma, ett vanligt glas hade fungerat bara fint). Tydligen hade det hänt vid något tillfälle så nu var hon tvungen att dricka med pipmugg, och allt var jämt och ständigt bara fel, fel, fel. Sådant blev man trött på.

Snart bytte vi förskola, till en som låg betydligt närmre. Där var dessutom personalen betydligt bättre. De var engagerade, kunniga, professionella och på det stora hela ganska fantastiska. Det märktes att där rådde ett helt annat klimat än på den första förskolan vi provat på.

Nästa steg kom då vi återigen bytte ort. Vi fick en - om möjligt - ännu bättre förskola. Personalen var lättsam, engagerad, duktig och empatisk. Där gick vår dotter i mer än tre år. Hon stormtrivdes och det kändes väldigt tryggt att lämna henne där.

När hon nu blivit större och börjat förskoleklassen, kanske vi har börjat bli lite besvärligare som föräldrar. Åtminstone jag, som med jämna mellanrum blandar mig i personalens arbete. Jag kommer med synpunkter på hur det kristna budskapet ska presenteras i samband med advent, Lucia och jul, och vill ställa krav på att det ska presenteras så objektivt som möjligt och inte alls som en sanning. Jag vill ge min dotter en sund sekulär livsåskådning, men det är inte så lätt då det förekommer en hel del kristna inslag i skolan. När det pratas om gud, menade jag, vill jag inte att ni berättar om detta som om det är sant, utan snarare som att en del människor tror så. Jag påpekade att jag vill ha en vetenskaplig grund för förskoleklassen, där religionen behandlas som en åsikt. Det var dock svårt att tillmötesgå mig, då det till vissa delar tydligen var inskrivet i skolplanen hur detta skulle vara. Men vi hade en mycket bra dialog om detta.

Det är inte så att jag inte gillar jul eller andra högtider, men kom igen nu, handen på hjärtat - hur många av er firar egentligen jul med en enda tanke på den där Jesus som det står om i Bibeln egentligen?

Hur som helst, det känns tryggt att det går att ha en dialog, och utan att säga vad man tycker kan man inte heller komma någonvart. På det stora hela måste jag därför säga att jag är till största delen nöjd med den barnomsorg jag sett som förälder. Och är det något jag inte är nöjd med så sparar jag inte på krutet. Jag som skattebetalare är ju faktiskt personalens arbetsgivare, och då anser jag mig ha rätt att ställa ännu högre krav än om jag "bara talade i egenskap av förälder".