Jag såg Bakom kulisserna, eller In the Bleak Midwinter som den heter i original, första gången på mitten av nittiotalet. Från början var jag lite tveksam, jag hade inte varit särskilt förtjust i Kenneth Branaghs version av Frankenstein, den hade känts lite lam. Men okej. Jag bänkade mig, och ... min första tanke då den satte igång var: Det här var en sån där film som skulle vinna poäng på att vara svartvit och därför lite extra konstnärlig. Men det dröjde inte längre än till öppningsscenen så var jag fast.
In the Bleak Midwinter handlar om en löst sammansatt grupp skådespelare som alla har sina lite mer bisarra sidor. De dras samman av entusiasten Joe Harper, arbetslös och lite smått desperat skådespelare som fått den lysande idén att sätta upp Hamlet i en liten by på julafton. Naturligtvis blir det gott om dråpliga situationer och träffsäker komik. Det är brittisk humor på hög nivå. Dialogen är vass, manuskriptet går inte av för hackor, och skådespelarna gör lysande insatser.
Den enda egentliga nackdelen med In the Bleak Midwinter, är att det är omöjligt att få tag i den på dvd, för det är en film som jag verkligen måste ha i min filmsamling.
Länk till klipp från In the Bleak Midwinter.
Betyg: 4,5/5.
Länk till klipp från den förra filmen jag skrev om, Closetland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar