Jag och min bror kastar en bumerang utanför stugan. Vi har vissa problem med att få den att komma tillbaka som den ska. Min bror står bredvid gäststugan. Jag längre bort mot skogen.
Pappa kommer ut från bastun med ett av mina småsyskon i famnen.
- Akta bara fönstrena, säger han, går över gårdsplanen och upp på stuguverandan.
- Klart vi aktar fönstrena, svarar jag innan han går in. Och kastar.
Bumerangen viker inte uppåt. Den åker ändå för högt och hårt över min bror, som inte får fatt i den. Och ögonblicket senare rätt in genom fönstret till gäststugan.
Vi fryser till. Och jag, som inte någonsin behövt vara rädd för min pappa, springer till skogs och håller mig borta några timmar.
När jag kommer tillbaka har pappa städat upp glasskärvorna, tejpat upp plast över det trasiga fönstret och jag får fika.
Pappa kommer ut från bastun med ett av mina småsyskon i famnen.
- Akta bara fönstrena, säger han, går över gårdsplanen och upp på stuguverandan.
- Klart vi aktar fönstrena, svarar jag innan han går in. Och kastar.
Bumerangen viker inte uppåt. Den åker ändå för högt och hårt över min bror, som inte får fatt i den. Och ögonblicket senare rätt in genom fönstret till gäststugan.
Vi fryser till. Och jag, som inte någonsin behövt vara rädd för min pappa, springer till skogs och håller mig borta några timmar.
När jag kommer tillbaka har pappa städat upp glasskärvorna, tejpat upp plast över det trasiga fönstret och jag får fika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar